Från datavetenskapligt program vidare till master

Intervju med Tobias Olausson som läser första året på masterprogrammet Computer Science.

Vad har du för komponenter i din universitetsutbildning?

- Jag har läst Datavetenskapligt program på grundnivå, följt av masterprogrammet Computer Science med inriktning Foundations of Computing: Algorithms and Logic. Jag antogs egentligen till magistervarianten av Datavetenskapligt program år 2006 och hamnade därför lite med automatik på Master’s of Computer Science, där jag egentligen bara behövde välja inriktning.

Hur hamnade du på de här programmen?

– Jag gick naturvetenskapligt program på gymnasiet och hade även läst lite programmering där. Valet stod sedan mellan Datavetenskapligt program och Software Engineering and Management. Att det blev datavetenskap berodde till stor del på upplägget av programmet, där man efter ett första år med obligatoriska kurser fritt kan forma sin utbildning.

– Det är en av de stora fördelarna med de bägge programmen Datavetenskap och Computer Science. Man går ett antal kurser på grundnivå och sedan handplockar man de kurser man gillar mest och fördjupar sig på avancerad nivå. Sedan kan man också komplettera med helt andra kurser inom universitetets utbud och på det sättet få exakt den utbildning man vill ha.

Vilka kurser har varit roligast så här långt?

- Jag har t.ex. blivit ett stort fan av funktionell programmering under min utbildning. Fördelen med funktionell programmering är bland annat att man kan korta ner koden betydligt och göra den mer effektiv. Haskell är det största funktionella språket. Det är visserligen inte så stor marknad för området och man får slå sig in på arbetsmarknaden, men å andra sidan är det inte så många platser i landet där kurser i funktionell programmering ges.

- Även typteori är kul, det har jag läst en kurs i. Jag gillade också en kurs i kompilatorkonstruktion där vi fick helt fria händer ”om det här är med i lösningen får ni era poäng”. Det var bara att börja koda! En kompilator översätter källkod till binärt språk, ettor och nollor.

Behöver man vara mattegeni för utbildningar i datavetenskap?

- Rent generellt kan man säga att all undervisning inom datavetenskap och Computer Science utgår från matematik och matematiken återkommer i olika former, lambdakalkyl är t.ex. uppbyggt precis som programspråket Haskell. Man behöver inte vara ett matematiskt geni, men man bör tycka om matte och logik för att få ut något av programmen.

- Utöver våra gästföreläsare från industrin, så är Datavetenskap och Computer Science överhuvudtaget rätt akademiska program.  Jag hade gärna sett att man utökade kontakten med industrin litegrann, det är bra att få inblick i hur kunskaperna kommer att omsättas sedan när man är färdigutbildad.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– I framtiden kan jag tänka mig att jobba med något inom funktionell programmering, t.ex. på Ericsson. Där använder man bland annat det funktionella programmeringsspråket Erlang, som faktiskt uppfanns på Ericsson när man inte kunde hitta ett optimalt fungerande befintligt programspråk för sina televäxlar.

Hur är det att läsa ihop med Chalmeristerna?

- Att plugga på Chalmersområdet som student vid Göteborgs universitet är rätt trevligt, men en del lärare i matematik förutsätter att alla är Chalmerister :-) Vi har ett lunchrum som alla hänger i och där alla träffas. Lunchrummet ligger nära D-basen (en lokal för programmet Datateknik på Chalmers), så man lär känna lite folk bland D-studenterna också - man läser ju även kurser ihop med dem och labbar ihop. En fördel är att Datavetenskapligt program och Computer Science är ganska små program och man lär därför känna både studenter på övriga årskurser och på Chalmers.

Februari 2010

Intervju: Catharina Jerkbrant