Helena Holmström Olsson, docent vid institutionen för data- och informationsteknik, bedriver forskning inom området Software Engineering and Management. Sedan 2007 har Helena arbetat med förbättrade och mer flexibla processer kring mjukvaruutveckling, där huvuddelen av forskningen sker i nära samverkan med Ericsson AB. Parallellt med forskningssamarbetet på Ericsson arbetar Helena som hängiven programledare för kandidatprogrammet Software Engineering and Management. Programmet är ännu så länge universitetets enda internationella kandidatprogram.
Jag är intresserad av hur man kan skala upp de agila och lättrörliga arbetsätten. Kunder idag vill inte ha långa ledtider och långa cykler – de föredrar små snabba leveranser där de kan beställa lite i taget och sedan kunna lämna feedback under utvecklingens gång
Helena Holmström Olssons forskning ligger inom området Software Engineering and Management och kan sägas ha tre huvudinriktningar som alla hänger ihop i olika grad.
En av inriktningarna innefattar förbättrade processer för mjukvaruutveckling där utvecklingen är distribuerad, vilket betyder att utvecklingsteamet arbetar gemensamt med att framställa programvara utan att befinna sig på samma plats rent geografiskt. En annan ingrediens i Helenas forskning är agila metoder. Med agil menar man ett flexibelt och lättrörligt arbetssätt – det finns tyvärr inget bra ord på svenska. Den tredje av forskningsinriktningarna handlar om global mjukvaruutveckling, där utvecklingsteamens medlemmar är spridda över världen.
- I mitt dagliga forskningsarbete jobbar jag tillsammans med Ericsson AB sedan 2007, säger Helena. Ericsson skulle införa en ny process som innefattade för dem helt nya metoder inom mjukvaruutveckling. Det innebar ett nytt sätt att tänka och organisera sig och faktiskt även att se på varandra.
Den del av Ericsson man tittade på gick från att ha varit en organisation klart uppdelad i avgränsade discipliner, till att jobba i tvärfunktionella team. Där man tidigare hade haft en struktur bestående av t.ex. en testorganisation, en designorganisation (de personer som skriver koden) och en organisation bestående av systemarkitekter, skapade man nu arbetsgrupper där alla dessa kompetenser ingår i ett och samma team. Gruppen arbetar tillsammans dagligen och löser avgränsade uppgifter där allas kompetens tas tillvara.
Helena Holmström Olsson roll har varit att följa utvecklingen av processen, där hon studerat vilka förutsättningar som behövs för att de tvärfunktionella teamen ska fungera optimalt.
- Jag delade upp allt de sa under mina intervjuer i tre delar, säger Helena. Dels handlade det om vad vi kallar management committment, vilket består i att man har en tydlig vision och tydliga mål för det man ska utföra. Den andra delen jag tittade på var i vilken grad närvaron av management bibehölls när projektet kom igång – hur man höll målbilden och visionen levande. Den tredje delen handlade om resursallokering, och min slutsats är det är viktigt för effektiviteten att man har sin huvudsysselsättning och sitt fokus i ett team och inte splittrar sig på för många uppgifter.
När de tvärfunktionella teamen funnits ett tag, gjorde Helena en utvärdering – vilka hinder och flaskhalsar hade de medverkande stött på i processen, vad hade varit svårt? Idag har processen varit verksam ett antal år och utvecklingsorganisationen fungerar väldigt bra. Nu försöker Helena och hennes kollegor på Ericsson se vad de kan ta med sig från utvecklingsorganisationen och sprida kunskaperna till en större del av Ericssons organisation.
- Jag är intresserad av hur man kan skala upp de agila och lättrörliga arbetsätten, säger Helena. Flexibilitet blir ett allt viktigare ledord inom IT-branschen. Kunder idag vill inte ha långa ledtider och långa cykler – de föredrar små snabba leveranser där de kan beställa lite i taget och sedan kunna lämna feedback under utvecklingens gång.
Epoken med jättelika beställningar där flera hundra personer är inblandade är förbi, inte minst för att de stora beställningarna av olika orsaker ofta blev fel. Kunderna hade vid beställningen ofta problem med att precisera vad de hade för behov, dessutom kunde behoven ha förändrats under processens gång och det stora system man beställt var därmed ofta inaktuellt redan när det levererades. Villkoren på marknaden kunde också ha ändrats sedan beställningen lades, ny teknik kunde ha tillkommit etc. Då fungerar det enligt Helena betydligt bättre att ta en systemförändring i taget och stämma av behoven på nytt.
- Vi jobbar mycket på att tillsammans med kunden prioritera kundkraven, säger Helena, det som kunden är i allra störst behov av ska alltid finnas överst på listan.
Helenas forskargrupp inom Software Engineering and Management har sedan flera år tillbaka haft ett samarbete med Ericsson, där man diskuterar och startar upp projektidéer, som Ericsson sedan finansierar. Det var Ericssons behov av att bredda samarbetet till att även omfatta de här processidéerna som gjorde att Helena blev involverad redan som nyanställd forskare.
Helena Holmström Olsson kommer ursprungligen från Umeå, där hon har en grundutbildning i informatik. Hon påbörjade sin doktorandtjänst i Umeå, vilken efter två år flyttades till Viktoriainstitutet i Göteborg. Till forskargruppen för Software Engineering and Management kom Helena år 2006-07, efter en postdocperiod på Irland.
Redan på flygplatsen på väg hem från Irland blev Helena uppringd och fick frågan om hon kunde tänka sig att bli programledare för kandidatprogrammet Software Engineering and Management, där hon tidigare varit inhoppare som lärare och handledare. Helena tackade ja till uppdraget och har varit en entusiastisk ledare för programmet alltsedan dess.
- Programmet inom Software Engineering and Management utgör en otroligt kul och fantastisk miljö! Det är ett alldeles otroligt roligt, svårt och spännande jobb jag har som programledare, utbrister Helena.
När företagen ringer oss och frågar om de får vara med och samverka med vårt program, då känns det som vi har hamnat rätt!Att programmet blivit så speciellt tror hon beror på att det fanns en stark vision om hur man ville ha det redan från början. Personerna som startade det hade vilja, idéer, möjligheter och resurser – det blir speciella förutsättningar när man får vara med och skapa något från grunden. Industrisamverkan har hela tiden varit grundpelare nummer ett och Ericsson har t.ex. varit med från programmets start.
- Det är klart att arbetssättet kräver mycket av lärarna, det blir mer att koordinera och mycket att få ihop, men när det lyckas blir det så oerhört givande – för oss som undervisar, för studenterna och för företagen. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för att få anställningsbara studenter och vi jobbar i projektform i väldigt nära samarbete med industrin. När företagen ringer oss och frågar om de får vara med och samverka med vårt program, då känns det som vi har hamnat rätt!
Kandidatprogrammet Software Engineering and Management har idag en mycket stor andel internationella studenter och Helena är lite bekymrad över effekterna när avgifter för studenter utanför EU och EES införs från 2011.
- Jag tycker att det känns olyckligt med avgifter och vi mister många studenter från utomeuropeiska länder som vi gärna hade velat ha, säger Helena Holmström Olsson. Men vi kommer att utöka vår marknadsföring mot nya grupper och länder såsom t.ex. baltländerna och östeuropa, som vi redan har goda erfarenheter av. Programmet håller en hög kvalitet och genom det hoppas vi att även i framtiden kunna locka internationella studenter. Att ha en så stor internationell spridning på ett program som vi har haft, ger helt klart en extra dimension och betyder mycket för dynamiken.
December 2010
Text: Catharina Jerkbrant
Foto: Linda Winstedt
Kontaktinformation:
Docent Helena Holmström Olsson
Institutionen för data- och informationsteknik
tel: 031-772 10 80
Helena Holmström Olsson kombinerar ett spännande forskningssamarbete med Ericsson, med ett lika spännande arbete som programledare för kandidat- programmet inom Software Engineering.